vals på vinkelgränd
man borde alltid vara så här glad
jump, jive an' wail
idag är det en stor dag
min älskling har ett hjärta av snö
jag var glad
martina min fina
båda två
mitt i skogen stod en soffa
tack för dagen min kära vän!
martina min fina
båda två
mitt i skogen stod en soffa
tack för dagen min kära vän!
the guns of brixton
idag körde emma, jag, martina och kim + ida till entré i malmö för en shoppingdag.
det här kom jag hem med, ungefär 1/10 av hur mkt de andra hade med sig hem.
inte känt för att handla på länge (bra), men kunde inte låta bli den sjukt fina bh:n och klänningen.
och när jag kom hem låg det ett paket med kläder från h&m till mig också.
den innehöll en skinnjacka, en kofta & ett linne. HURRAAAAAAAAAAA!
sjukt underbar dag och jag älskar de här människorna, jag erkänner det.
kvällen har bestått av plugg och nån slags halvlam bilgömme. inte alls kul ikväll.
plus att martina såklart blev stoppad av polisen igen, haha.
lika trevligt som sist, åhja.
jag är dödstrött och jag måste egentligen vara vaken lite till och plugga.
men hjärnan orkar inte mer. det är påfrestande, verkligen.
the drugs don't work
bra dagar i mitt liv det här året
vissa bilder tagna med min systemkamera, digitalkamera eller mobilkamera.
vissa bilder tagna av mina vänner.
skattjakten precis innan studenten
parkhäng nån dag i april
studentdagen, victor och jag
karnevalen, jag och nathalie utklädda till alice och the cheshire cat + claudia som running rabbit
klassen på studentdagen. <3.
regnigt studentflak
karnevaldagen, jottan och limpa
stockholm
stockholm, boulebar
nån gång hemma hos mig
skor som jag och erik hade som bilduppgift att pimpa!
maria och jag på praktiken och de fula kepsarna som vi var tvugna att ha på oss, ungefär.
hultsfred
hultsfredsmisär
balen på bäckaskogsslott
alla fina förfester hos benjamin
säga hejdå-till-erik-för-han-ska-in-i-lumpen-kvällen
liseberg med jon, jonas, jocke och tobbe FINT
way out west, sebastian och david
nu orkar jag inte lägga upp fler bilder.
men visst är de fina?
vissa bilder tagna med min systemkamera, digitalkamera eller mobilkamera.
vissa bilder tagna av mina vänner.
skattjakten precis innan studenten
parkhäng nån dag i april
studentdagen, victor och jag
karnevalen, jag och nathalie utklädda till alice och the cheshire cat + claudia som running rabbit
klassen på studentdagen. <3.
regnigt studentflak
karnevaldagen, jottan och limpa
stockholm
stockholm, boulebar
nån gång hemma hos mig
skor som jag och erik hade som bilduppgift att pimpa!
maria och jag på praktiken och de fula kepsarna som vi var tvugna att ha på oss, ungefär.
hultsfred
hultsfredsmisär
balen på bäckaskogsslott
alla fina förfester hos benjamin
säga hejdå-till-erik-för-han-ska-in-i-lumpen-kvällen
liseberg med jon, jonas, jocke och tobbe FINT
way out west, sebastian och david
nu orkar jag inte lägga upp fler bilder.
men visst är de fina?
reminder
har egentligen inget att säga, tänker lite på olyckan i hanaskog igår.
tycker det är helt sanslöst orättvist. alla vet att han inte varit den vassaste
kniven i lådan någonsin, och jag sa direkt att jag aldrig någonsin
kan tänka mig att han skulle få för sig att köra rattfull ändå.
vilket polisen inte heller misstänker. så då antar jag väl att det
gick en aning fortare än vad det borde gjort. hans flickvän som
satt bredvid dog. ååh jag kan inte förstå varför man ska köra så fort?
tänk att ha det på sitt samvete hela sitt liv, att vållat någon annans död.
usch jag blir tårögd av det.
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20090925/OSTRAGOINGE/535206572/1021/&/Polisen-utreder-dodsolyckan
kommer upp massa minnen från barndomen i hanaskog,
och hur sjukt kul vi alla har haft det på kviingeskolan.
oj, vad jag är glad att alla jag känner lever fortfarande.
älskar er.
han som tuggar med öppen mun dör
kan inte med ord beskriva hur mycket vissa människor betyder för mig.
bara så simpla saker som de gör för en. fina saker de säger till en.
finns där. bara finns när man behöver det. älskar er.
igår var jag med om något så himla humörhöjande, som alla borde göra
nån gång då de saknar spänning i sitt liv (snacka om att jag saknar det just nu).
vi samlades några random människor vid statoil 24 kl 23 på kvällen och delade in lag.
3 bilar hade vi. och så körde vi igång en 5-6 timmar lång kurragömmalek
i hela kristianstad med gränser vid ekohallen, önnestad, nöbbelöv etc.
en bil körde och gömde sig och skickade sedan sms-ledtrådar till de andra två bilarna.
det skulle bli lättare och lättare efter varje sms att lista ut var de befann sig.
så himla roligt var det verkligen, ungefär som på spåret! haha.
det ska vi göra om i alla fall.
för övrigt är det mesta dåligt just nu, och jag håller låg profil.
det känns bäst. tills saker och ting har ordnat sig.
adjö
bara så simpla saker som de gör för en. fina saker de säger till en.
finns där. bara finns när man behöver det. älskar er.
igår var jag med om något så himla humörhöjande, som alla borde göra
nån gång då de saknar spänning i sitt liv (snacka om att jag saknar det just nu).
vi samlades några random människor vid statoil 24 kl 23 på kvällen och delade in lag.
3 bilar hade vi. och så körde vi igång en 5-6 timmar lång kurragömmalek
i hela kristianstad med gränser vid ekohallen, önnestad, nöbbelöv etc.
en bil körde och gömde sig och skickade sedan sms-ledtrådar till de andra två bilarna.
det skulle bli lättare och lättare efter varje sms att lista ut var de befann sig.
så himla roligt var det verkligen, ungefär som på spåret! haha.
det ska vi göra om i alla fall.
för övrigt är det mesta dåligt just nu, och jag håller låg profil.
det känns bäst. tills saker och ting har ordnat sig.
adjö
i don't live today
jag känner inget hopp alls längre.
och de som vill skratta åt mina misslyckanden, mitt liv och åt mig får göra det.
jag vet vilka som finns där och stöttar mig.
hej då på ett tag, obestämd tid.
och de som vill skratta åt mina misslyckanden, mitt liv och åt mig får göra det.
jag vet vilka som finns där och stöttar mig.
hej då på ett tag, obestämd tid.
whisperin' while hollerin'
bra dag idag. sjukt fin match.
1-1 mot topplaget, och vi ligger femma.
en av mina bästa matcher om jag får säga det själv.
igår hängde jag med emelie och emelie.
åt chips och hade det trevligt.
it takes blood & guts to be this cool but im still just a cliche
gårdagen var sjukt rolig och bra.
hade förfest här hemma med 10-11 fina människor.
sedan var det utgång.
idag ska jag plugga och mysa!
alice in waterland by elena kalis
eftersom alice i underlandet är så överhypeat just nu
så kan väl jag också hanka på med fina bilder
(ÄVEN OM JAG VAR FÖRE ALLA ANDRA, HA!) fniss.
och för att min kärlek till sagan är äkta, till skillnad från halva bloggvärlden,
som kom på att; "guuuud vad bra den ääär jag längtar sjukt mycket efter filmen
nästa år, så jag måste börja dyrka den nu." seriöst, lägg av nu.
haha. äsch.
minns att när jag såg filmen första gången som liten, så fick mormor säga till mig
att vara tyst för hon orkade inte höra mer om underlandet.
sedan dess har den hängt med och nu sitter en scen ur filmen på min överarm.
älskar dessa bilderna som elena kalis tagit, en av mina absoluta favoritfotografer.
så kan väl jag också hanka på med fina bilder
(ÄVEN OM JAG VAR FÖRE ALLA ANDRA, HA!) fniss.
och för att min kärlek till sagan är äkta, till skillnad från halva bloggvärlden,
som kom på att; "guuuud vad bra den ääär jag längtar sjukt mycket efter filmen
nästa år, så jag måste börja dyrka den nu." seriöst, lägg av nu.
haha. äsch.
minns att när jag såg filmen första gången som liten, så fick mormor säga till mig
att vara tyst för hon orkade inte höra mer om underlandet.
sedan dess har den hängt med och nu sitter en scen ur filmen på min överarm.
älskar dessa bilderna som elena kalis tagit, en av mina absoluta favoritfotografer.
jag vill ha allting
ikväll kom jag till insikt att jag ska döda den feta människan
som bor på insidan av min kropp. ja, jag menar det.
jag är ett riktigt fetto på insidan.
jag menar, i morse åt jag fattiga riddare med massa socker på.
hur jävla dum i huvudet är jag inte? hur kan man äta det ens.
jag är inte sån som äter sånt i vanliga fall.
varför har jag spårat ur så?
idag var jag så sugen på godis att jag nästan kunde börja gråta.
men sen slog jag mig själv, och tänkte att jag måste sluta med detta.
inte nog med att jag är dubbelt så sugen på godis nu, än resten av månaden.
ja, det är den perioden av månaden nu. det kommer bli hårt att bota
mitt sockerbegär. men det ska gå.
ska äta äpplena i min trädgård som godis.
ja, för det ska jag.
som bor på insidan av min kropp. ja, jag menar det.
jag är ett riktigt fetto på insidan.
jag menar, i morse åt jag fattiga riddare med massa socker på.
hur jävla dum i huvudet är jag inte? hur kan man äta det ens.
jag är inte sån som äter sånt i vanliga fall.
varför har jag spårat ur så?
idag var jag så sugen på godis att jag nästan kunde börja gråta.
men sen slog jag mig själv, och tänkte att jag måste sluta med detta.
inte nog med att jag är dubbelt så sugen på godis nu, än resten av månaden.
ja, det är den perioden av månaden nu. det kommer bli hårt att bota
mitt sockerbegär. men det ska gå.
ska äta äpplena i min trädgård som godis.
ja, för det ska jag.
någonting saknas men någonting har gjorts levande idag.
stråkar och flöden av änglahår och slott av glass i himlen
och fjäderdalar överallt, så ser jag molnen.
men nu blockerar de bara solen, de regnar och de snöar på allt.
så många saker jag skulle ha gjort, men moln kom i min väg.
jag har tittat på moln från båda sidor nu,
uppifrån och ner, och ändå på något sätt
är det molnillusioner jag minns.
jag känner inte moln alls.
och fjäderdalar överallt, så ser jag molnen.
men nu blockerar de bara solen, de regnar och de snöar på allt.
så många saker jag skulle ha gjort, men moln kom i min väg.
jag har tittat på moln från båda sidor nu,
uppifrån och ner, och ändå på något sätt
är det molnillusioner jag minns.
jag känner inte moln alls.
blonde readhead
som ni vet färgar jag håret 500 ggr om året, ungefär så;
ska jag ha rött hår igen?
hjälp hjälp, tell me
take the long road and walk it
åh, har äntligen hittat en skitbra sida som streamar
i hög kvalitet. så nu kollar jag första avsnittet av säsong 3 av gossip girl
som sändes igår i usa. orkar inte direkt vänta till 18 oktober
när vårt lilla land sänder serien.
gött!
i hög kvalitet. så nu kollar jag första avsnittet av säsong 3 av gossip girl
som sändes igår i usa. orkar inte direkt vänta till 18 oktober
när vårt lilla land sänder serien.
gött!
soon you will be leaving your man
varför struntar man inte i vad folk säger? varför går alla ord och gnager i en,
och hur mycket man än intalar sig själv om att det är som jag tycker,
och inte som andra tycker?
börjar inse att jag nog tappat greppet igen.
som en liten högstadieelev som stryker längs de sjukhuslika väggarna.
nej, så illa har det aldrig varit tack gode gud.
men tänk de som var det, och är det. jag undrar vad de gör nu och vad de känner.
hatar de mig? hatade de mig? jag vet inte.
jag känner i alla fall ungefär som jag kände när jag var en ful liten sjua.
förutom att jag då var olyckligt kär i arvid som gick i nian. han var skitful,
men skitball. tyckte jag. ingen som nån annan nånsin skulle vara kär i.
förutom jag då. jag blev bara kär i fula killar. eller, nej killar som folk ansåg
vara fula, men som jag tyckte såg bra ut. så är det väl fortfarande.
men jag har inte varit kär på 2 år. det är helt sjukt. inte ens lite.
just i detta nu är det 2 år sedan jag var kär i någon. och inte olyckligt alltså.
förut var det så himla lätt att falla för någon. men på sätt och vis är det skönt.
eftersom kärlek sällan blir besvarad. vet inte om det beror på nåt
kedjebrev jag struntade i att skicka vidare, som gav mig 10 års otur i kärlek,
eller om det bara är att jag bor på fel ställe med fel sorts män.
jag tror att jag blivit kär/förälskad i alla som det går att bli det i nu,
nu är alla slut.
vilken tur att jag drar.
och hur mycket man än intalar sig själv om att det är som jag tycker,
och inte som andra tycker?
börjar inse att jag nog tappat greppet igen.
som en liten högstadieelev som stryker längs de sjukhuslika väggarna.
nej, så illa har det aldrig varit tack gode gud.
men tänk de som var det, och är det. jag undrar vad de gör nu och vad de känner.
hatar de mig? hatade de mig? jag vet inte.
jag känner i alla fall ungefär som jag kände när jag var en ful liten sjua.
förutom att jag då var olyckligt kär i arvid som gick i nian. han var skitful,
men skitball. tyckte jag. ingen som nån annan nånsin skulle vara kär i.
förutom jag då. jag blev bara kär i fula killar. eller, nej killar som folk ansåg
vara fula, men som jag tyckte såg bra ut. så är det väl fortfarande.
men jag har inte varit kär på 2 år. det är helt sjukt. inte ens lite.
just i detta nu är det 2 år sedan jag var kär i någon. och inte olyckligt alltså.
förut var det så himla lätt att falla för någon. men på sätt och vis är det skönt.
eftersom kärlek sällan blir besvarad. vet inte om det beror på nåt
kedjebrev jag struntade i att skicka vidare, som gav mig 10 års otur i kärlek,
eller om det bara är att jag bor på fel ställe med fel sorts män.
jag tror att jag blivit kär/förälskad i alla som det går att bli det i nu,
nu är alla slut.
vilken tur att jag drar.
no one would riot for less
snart drar jag förhoppningsvis till norge, till mina fina vänner.
bosätter mig där på obestämd tid och förmodligen finner jag ett jobb.
jag är färdig här nu för ett tag, verkligen.
och blir det inte norge så blir det nån annanstans.
everything you do or say is allways done in such a way to make me gay so anyway i do i do because of you it's you my darling you
gårdagen var konstig, och medelbra.
var hos nathalie och festade lite.
sen drog jag och kim och sara in till stan
och satte oss på hessle med jon och erik och jonas (tyvärr jonas ja)
fast det var i alla fall roligt en stund.
sen kom simon och david då blev det också roligt en stund.
därefter följde simon mig till bussen i regnet.
stone cold bush
jag och claudia, den snyggaste serben jag vet.
en av de bästa och finaste dagarna i mitt liv, trots det molniga vädret och ibland regn.
fy vad jag är avundsjuk på de ettor som blir insparkade nu och de treor som ska ta studenten.
before you were young
inte nog med att jag är förkyld, utan min hund har knockat min näsa idag.
det rann blod från båda näsborrarna, och jag tror jag svimmade till för 2 sekunder
när jag såg blodet. oj vad det känns som de högre makterna hatar mig
mer och mer för varje dag som går. fniss.
det rann blod från båda näsborrarna, och jag tror jag svimmade till för 2 sekunder
när jag såg blodet. oj vad det känns som de högre makterna hatar mig
mer och mer för varje dag som går. fniss.
earth's cry heaven's smile
okej, helvetet har hittat till mitt rum igen.
jag är inte den bästa på att städa, men det ser inte lika förjävligt ut
som i mitt förra rum. vaknade 06.45 helt av mig själv, vilket jag aldrig gör annars.
vad ser jag om inte en groteskt stor spindel på väggen 5 cm från mitt ansikte.
jag har slutat bli rädd för de äckliga jävelskapen, utan bara förbannad.
jag vet inte hur det går till att jag vaknar av det, men det har som sagt hänt fler
än 5 gånger nu. vaknat av att en stor spindel varit vid/i sängen.
värst är ju honorna, som är så stora som en hmm, pingisboll? nej större till och med.
jag vet inte vad jag ska ta mig till längre, nu när jag bytt rum för att de inte ska störa mig.
på min brors rum har det aldrig påträffats några spindlar, någonsin.
han håller dessutom på att möblera om nu och har inte upptäckt en enda.
varför förföljer de mig?
själv har jag börjat insé att det kanske är mitt skyddsdjur. men vem vill ha det egentligen?
min mammas vän sa att det helt klart är min bortgångna morfar som
uppenbarar sig gång på gång. men varför i detta vedervärdiga kreatur?
han älskade ju mig så mycket och jag honom, så han kan väl inte vara så elak
att han kommer för att skrämma mig på det sättet?
det hade ju varit helt sjukt.
allting är hopplöst, jag får leva med spindlar som verkar avguda mig.
jag är inte den bästa på att städa, men det ser inte lika förjävligt ut
som i mitt förra rum. vaknade 06.45 helt av mig själv, vilket jag aldrig gör annars.
vad ser jag om inte en groteskt stor spindel på väggen 5 cm från mitt ansikte.
jag har slutat bli rädd för de äckliga jävelskapen, utan bara förbannad.
jag vet inte hur det går till att jag vaknar av det, men det har som sagt hänt fler
än 5 gånger nu. vaknat av att en stor spindel varit vid/i sängen.
värst är ju honorna, som är så stora som en hmm, pingisboll? nej större till och med.
jag vet inte vad jag ska ta mig till längre, nu när jag bytt rum för att de inte ska störa mig.
på min brors rum har det aldrig påträffats några spindlar, någonsin.
han håller dessutom på att möblera om nu och har inte upptäckt en enda.
varför förföljer de mig?
själv har jag börjat insé att det kanske är mitt skyddsdjur. men vem vill ha det egentligen?
min mammas vän sa att det helt klart är min bortgångna morfar som
uppenbarar sig gång på gång. men varför i detta vedervärdiga kreatur?
han älskade ju mig så mycket och jag honom, så han kan väl inte vara så elak
att han kommer för att skrämma mig på det sättet?
det hade ju varit helt sjukt.
allting är hopplöst, jag får leva med spindlar som verkar avguda mig.
sweets for my sweets, sugar for my honey
lite 60-tal, man får väl känna så ibland tror jag.
idag har jag inte fått mycket gjort, men jag har i alla fall börjat på miniatyrtavlorna
som jag ska måla till min mamma. hon fyller år idag.
blir tyvärr inte färdigt idag. men det vet hon om.
spelade match innan idag och vi vann med 4-0, det känns bra!
sakers rätta namn
den här lappen satt på pappas firmabil när han kom tillbaka efter en snabb runda på domus.
några synpunkter:
1. visst är det bara kvinnor som skriver såna här lappar? män skulle typ repa bilen istället.
2. om hon har ett block i bilen så borde hon skriva många sådana lappar, och tycka
att det är nödvändigt, för hon kommer säkert parkera bredvid pappas bil igen. not.
3. hennes bil var borta när pappa kom tillbaka, då har hon alltså lämnat sitt barn där
eftersom hon inte kom in i bilen med sitt barn?
4. hur kan man stava så JÄLVA ILLA? inget bra förebild!
5. kan verkligen tänka mig hur den här kvinnan står i ren raseri och skriver den här lappen.
ska helt klart skickas in till www.argalappen.se
några synpunkter:
1. visst är det bara kvinnor som skriver såna här lappar? män skulle typ repa bilen istället.
2. om hon har ett block i bilen så borde hon skriva många sådana lappar, och tycka
att det är nödvändigt, för hon kommer säkert parkera bredvid pappas bil igen. not.
3. hennes bil var borta när pappa kom tillbaka, då har hon alltså lämnat sitt barn där
eftersom hon inte kom in i bilen med sitt barn?
4. hur kan man stava så JÄLVA ILLA? inget bra förebild!
5. kan verkligen tänka mig hur den här kvinnan står i ren raseri och skriver den här lappen.
ska helt klart skickas in till www.argalappen.se
honest goodbye
jag har badat i havet 1 gång i år och det känns INTE ok.
såg bilder på folk som badar.
jag vill också bada.
helvetes höst, som jag mot all förmodan ändå önskat skall komma nu.
helvetes mig.
såg bilder på folk som badar.
jag vill också bada.
helvetes höst, som jag mot all förmodan ändå önskat skall komma nu.
helvetes mig.
swing för hyresrättsföreningen
en sommar 2009, många trevliga och oförglömliga minnen skapades.
i love myself for hating you
jag älskar verkligen musik, tolka, översätta, analysera.
har en form av hat-kärlek till covers.
egentligen borde man ju säga att alla som tar nån annans verk
åker riktigt mycket med snålskjuts, och det kan även anses som lite fattigt
och "jag-kan-inte-komma-på-nåt-eget-som-låter-bra-men-vill-ändå-bli-känd".
men ibland lyckas artister med att tolka någon annans verk på sitt eget sätt.
vilket ändå borde uppmärksammas lite mer tycker jag.
ibland låter vissa covers även bättre än originalet i sig själv.
därför tänkte jag dela med mig av de mest lyckade andrahandslåtarna enligt mig.
(ni får ursäkta mitt inte alls för rumsrena eller smickrande spotifyalias,
som min vän awet fixade åt mig. tyvärr går ju inte aliaset att byta.
så fittollon får det bli för resten av mitt liv. kanske.)
någon som vet några bra?
http://open.spotify.com/user/fittollon/playlist/0mHMx7M8iYbABTcIMaKpsE
har en form av hat-kärlek till covers.
egentligen borde man ju säga att alla som tar nån annans verk
åker riktigt mycket med snålskjuts, och det kan även anses som lite fattigt
och "jag-kan-inte-komma-på-nåt-eget-som-låter-bra-men-vill-ändå-bli-känd".
men ibland lyckas artister med att tolka någon annans verk på sitt eget sätt.
vilket ändå borde uppmärksammas lite mer tycker jag.
ibland låter vissa covers även bättre än originalet i sig själv.
därför tänkte jag dela med mig av de mest lyckade andrahandslåtarna enligt mig.
(ni får ursäkta mitt inte alls för rumsrena eller smickrande spotifyalias,
som min vän awet fixade åt mig. tyvärr går ju inte aliaset att byta.
så fittollon får det bli för resten av mitt liv. kanske.)
någon som vet några bra?
http://open.spotify.com/user/fittollon/playlist/0mHMx7M8iYbABTcIMaKpsE
grand pappy du plenty
"sometimes life's so much cooler when you just don't know any better, and all the painful lessons have not hammered your head open yet." - anthony kiedis
a horse is not a home
dagarna ser likadana ut för den arbetssökande människan.
ställa klockan på halv 11, snooza till halv 12.
upp och äta frukost, kolla på tv (läs: xena krigarprinsessan & våra värsta år,
och i VÄRSTA fall tv-shop).
varför fastnar man alltid framför tv-shop. jag förbannar er heidi klum och
vanessa williams att ni gör så att man inte kan slita sig där ifrån.
gud vilken sorglig människa jag är.
sedan sätter man sig vid datorn lite, kollar facebook och kanske bilddagboken.
där har inte hänt speciellt mycket, eftersom man gick och lade sig vid 03:00-tiden.
dagen går ganska snabbt ändå för att inte göra något vettigt, man går och småpratar
med mamma lite, kanske går ut med hunden (mycket sällan),
spelar lite sims 3 (tröttnar snabbt),
en sväng på stan (men hur många gånger är det kul när man kollat överallt 10 ggr?).
det återstår inte mycket att göra. vad sägs om att söka ett jobb?
jo, det är inte så lätt som det verkar. mamma och pappa tjatar om arbetsförmedlingen.
jag säger samma sak varje gång de tjatar;
KAN NI VISA NÅN STATISTIK ELLER BEVIS PÅ ATT NÅN NÅGONSIN FÅTT ETT JOBB DÄRIFRÅN?
lika tysta blir de varje gång. visst, jag är inskriven, men vad gör det för nytta?
kan ju lika gärna gå och söka jobb utan den förmedlingen. de förmedlar inget mer än ångest.
fan vad det ballar ur nu, jag ska bada.
adjö
ps. jag är en glad människa egentligen
ställa klockan på halv 11, snooza till halv 12.
upp och äta frukost, kolla på tv (läs: xena krigarprinsessan & våra värsta år,
och i VÄRSTA fall tv-shop).
varför fastnar man alltid framför tv-shop. jag förbannar er heidi klum och
vanessa williams att ni gör så att man inte kan slita sig där ifrån.
gud vilken sorglig människa jag är.
sedan sätter man sig vid datorn lite, kollar facebook och kanske bilddagboken.
där har inte hänt speciellt mycket, eftersom man gick och lade sig vid 03:00-tiden.
dagen går ganska snabbt ändå för att inte göra något vettigt, man går och småpratar
med mamma lite, kanske går ut med hunden (mycket sällan),
spelar lite sims 3 (tröttnar snabbt),
en sväng på stan (men hur många gånger är det kul när man kollat överallt 10 ggr?).
det återstår inte mycket att göra. vad sägs om att söka ett jobb?
jo, det är inte så lätt som det verkar. mamma och pappa tjatar om arbetsförmedlingen.
jag säger samma sak varje gång de tjatar;
KAN NI VISA NÅN STATISTIK ELLER BEVIS PÅ ATT NÅN NÅGONSIN FÅTT ETT JOBB DÄRIFRÅN?
lika tysta blir de varje gång. visst, jag är inskriven, men vad gör det för nytta?
kan ju lika gärna gå och söka jobb utan den förmedlingen. de förmedlar inget mer än ångest.
fan vad det ballar ur nu, jag ska bada.
adjö
ps. jag är en glad människa egentligen
i'm so poor won't you lend me some money
ett ord; oliverna.
fyra par ben tillhörande sara och johanna
ursäkta de många matbilderna, men det var verkligen lika gudomligt som det ser ut.
maja och amanda. amanda lagar världens godaste mat. utan tvekan!
värdinnan betedde sig konstigt. fy fan vad jag kommer sakna dig.
josse är tillbaka efter ett år i kalifornien. de andra ute och röker.
sjukt god blåbärscheesecake bakad av matilda, som aldrig bakar.
underbar kväll, tack.
och som sagt jag kommer sakna amanda,
en av mina bästa vänner som åker till australien den 11 september.
önskar all lycka, i love you!
you don't understand me
tomma ord, tomma löften, tomma hjärtan.
idag har jag fått känna två motgångar.
jag lever, men behöver veta det.
monotona frida, en gång för alla
det här är min nya blogg. i min nya blogg ska jag inte ha massa onödigt snack
som jag har haft i mina andra bloggar. jag vet inte varför jag byter egentligen.
jag kan inte ändra så jag får nån fin design här ens. antar att jag får leva med det
avskalade, som jag känner mig nu för tiden. avskalad. monoton.
vill väl kanske ha en ny plats för mitt så kallade nya liv, där jag för tillfället är
nyblivande student och arbetssökande. jag kämpar med mitt körkort, som kan vara
det mest påfrestande för psyket jag gjort i hela mitt liv. det här året har varit fruktansvärt
kämpigt och jag kan inte säga att jag precis längtar efter att få ut och köra bil.
bara att få ha kortet och sedan gömma det i mitt plåtetui med elvis på.
jag ska vara rak i min blogg.
jag ska vara ärlig.
jag ska vara stark.
finns det något jag vill vara just nu är det att vara stark.
jag vill så himla mycket med mitt liv.
men det mesta talar emot mig, min inre röst säger mig att självförtrodendet inte
räcker längre än till tröskeln till mitt rum.
jag vågar knapp ta egna initiativ längre, frågar min mamma om allt.
som ett litet barn. för det är så jag känner mig.
utslussad i verkligeheten, född på nytt.
13 år i skolan gjorde ingen människa av mig.
visst lärde jag mig en massa, men vad blev jag?
jag gillar inte att placera folk i fack, och inte heller folk som gör det.
men snälla, kan någon bara placera mig någonstans och säga vart jag ska vara?
med kärlek, frida
som jag har haft i mina andra bloggar. jag vet inte varför jag byter egentligen.
jag kan inte ändra så jag får nån fin design här ens. antar att jag får leva med det
avskalade, som jag känner mig nu för tiden. avskalad. monoton.
vill väl kanske ha en ny plats för mitt så kallade nya liv, där jag för tillfället är
nyblivande student och arbetssökande. jag kämpar med mitt körkort, som kan vara
det mest påfrestande för psyket jag gjort i hela mitt liv. det här året har varit fruktansvärt
kämpigt och jag kan inte säga att jag precis längtar efter att få ut och köra bil.
bara att få ha kortet och sedan gömma det i mitt plåtetui med elvis på.
jag ska vara rak i min blogg.
jag ska vara ärlig.
jag ska vara stark.
finns det något jag vill vara just nu är det att vara stark.
jag vill så himla mycket med mitt liv.
men det mesta talar emot mig, min inre röst säger mig att självförtrodendet inte
räcker längre än till tröskeln till mitt rum.
jag vågar knapp ta egna initiativ längre, frågar min mamma om allt.
som ett litet barn. för det är så jag känner mig.
utslussad i verkligeheten, född på nytt.
13 år i skolan gjorde ingen människa av mig.
visst lärde jag mig en massa, men vad blev jag?
jag gillar inte att placera folk i fack, och inte heller folk som gör det.
men snälla, kan någon bara placera mig någonstans och säga vart jag ska vara?
med kärlek, frida
